Nu är Thomas såld, något tidigare än beräknat, men när det dyker upp en familj som man verkligen vill sälja till och den dessutom är intresserad av att köpa en av mina hästar då känns det bra och då säljer man fastän man egentligen inte skulle. Lite som hopptränaren Tormod säger, "har du nu blivit hästhandlare måste du sätta pris på ponnyerna och sälja när du får spekulant, det går inte att du vill behålla dem för att de är trevliga och bra". Det är ju lite synd, för jag hade gärna behållit honom ett litet (eller längre) tag till, jag tror han kommer bli riktigt bra. Besiktningen gick bra, inget att anmärka på förutom något med tänderna och det åtgärdades direkt på veterinärkliniken. Veterinären var en klok man(!?) som tyckte ponnyn var riktigt bra och säkert dyr, ja sa spekulanten, nej sa Rebecka, hur skall man tolka det, var han dyr eller billig? Huvudsaken är att vi alla var nöjda, om han varit FÖR dyr hade de inte köpt honom, om Rebecka hade övertalat mig att han var för billig kanske jag inte sålt till det priset, ALLTSÅ, rätt pris till rätt spekulant och det är allt lite billigare till dem man vill sälja till. 11-åriga flickan Helena i familjen skall tävla honom och trevligt är att hon tränar för "vår" tränare Tormod, så en del koll kommer vi ha på honom. Imorgon kör jag honom till Norge, lagligt på alla sätt!!

Nu (i natt) regnar det, vad är det för konstigt väder vi har egentligen?